Låg självkänsla

Låg självkänsla är vanligare än vi tror och syns sällan på ytan. Det innebär ofta problem med vårt känslomässiga förhållande till oss själva och att känslan av att det egna värdet är lågt. Jag upplever inte att jag duger som jag är och jag tycker inte särskilt mycket om mig själv. Det kan också yttra sig som att jag har svårt att vara ensam och vara med mig själv.

Hur uppstår låg självkänsla? Om vi inte tidigare i livet fått tillräckligt med stöd, spegling, bekräftelse och bra bemötande har vi ingen bra grund att utvecklas från. Allas vår utveckling börjar med anknytningen, det vill säga de starka känslomässiga band som vi knyter till personer som finns i vår närhet. Om något gått snett från början kan vår personlighet ta skada och vi får svårare att känna självrespekt och självuppskattning. Som vi blivit behandlade, behandlar vi oss själva och andra personer i vår närhet. Självkänslan kan också raseras i senare sammanhang som i parrelationer om dessa utvecklades destruktivt, eller i skolan, på arbetet osv. Bristfällig självkänsla ska inte blandas ihop med dåligt självförtroende. Självförtroende syftar på vad vi gör, hur vi utför olika prestationer och handlingar. Vi vet vad vi klarar av och vad vi är bra eller dåliga på.

Om grunden är relativt stabil utvecklas en bra självkänsla med hög självuppfattning. Vi kan värna om det känslomässiga förhållandet till oss själva. Vi tycker om att överträffa de egna inre förväntningarna, vi kan både ge och ta i relationer, ge stöd och ta emot hjälp om det behövs och våga visa känslor, även mindre önskvärda.  Vi kan säga nej till andras påtryckningar och behöver inte vara till lags eller behaga andra personer. Vi kan även acceptera egna brister och svagheter utan att förlora självaktning. En dålig självkänsla hämmar dessa positiva egenskaper.